Jag tycker inte om smällare, det är opålitligt

Usch, jag mår inte bra alls. Svettades som en annan vattenspridare på väg hem i bussen, jag skulle nästan ha kunnat luta fram huvudet, placera ett glas därunder och fylla det med 1 dl. Lätt överdrivet.

 

Jag skulle ha gymmat istället för att träna efter skolan men min kropp sa tydligt och klart NEJ. Åh nej tänkte jag, men kör till... Det är lika bra att använda sitt sunda förnuft, men det är svårt att hålla sig borta.

 

Hela dagen har varit hecon bacon. The ramification is headache. Nationella direkt på morgonen och därför tog jag en tidigare buss för att vara på den säkra sidan, efter det full fokus på franska, pang på matteprovet, sedan en sen lunch (jag hoppades verkligen på blodpudding som det stod, men vi fick potatisbullar… inte helt oväntat men jag tycker om det också) påföljt av idrott. Sista lektionen hade vi teori på musiken. Ah, nu flyger jag

 

Jag måste säga att jag fascineras av alla dessa olika busschaufförer. Skriker inte den ena "HALLÅ DÄR SPYFLUGAN" till någon så går den andre och ställer upp dörrarna för att operamusiken inte ska upphöra då det enligt honom tydligen blir tyst om dörrarna går upp per automatik.

 

De flesta busschaufförerna är ganska grå, om man får säga så på ett artigt sätt. Idag drog bussföraren igång musikvolymen på allra högsta tror jag, och det var inte vilken låt som helst kan jag be att få tala om, fan heller. Monica Zetterlund med sakta vi går genom stan tyckte jag mig bestämt att de sa på radion. Vilken baddare… plums. Rim som: Två och blå, skönt och grönt, hör och jublande kör… Vad i all sin dar, jag blev helt mållös. (Det var inget bra)

 

På vägen hem i bussen såg jag en kvinna som stod och klippte av grenar på ett av sina träd med trädgårdskläder och hela baletten. Det såg så himla harmoniskt ut, och jag ville också ta en stor sax och klippa lite. Jag kanske verkar mobbad, men jag ville verkligen. Lusten bara hoppade på mig!

 

Inte nog med att jag har sett grenklippande kvinnor, jag har sett videkissar också! Det var i alla fall mina första…

 

Jag råkade radera den förra bloggen då jag precis skrivit klart. Det är sådant som inte får hända. Men det hände. Jag dök ner i golvet. Tog en paus och Daniel och jag masserade varandra. Jag dukade, han lagade maten. Pappa är ju i Norge, mamma på något ärende i jobbet. Jag skrev om bloggen. Jag inser att jag måste plugga. Nu. Inte sen. Nu nu. Mu…

Digga mitt rum på nu och mu à la Monica.

 

Jag har blivit medlem på facebook! ALLA verkar ha det? Jag såg hur många som helst som jag kände, mamma..

Jag vet inte direkt vad jag har där att göra egentligen, men nu är jag där.

Dags att dra sig! Borde inte sitta här och häcka

P.s Hahahaha Daniel och Ante är två stycken kastrullhuvuden! MERA!!!!!!!!!

Jag tänker fan inte va tjock och rosa

Grattis på födelsedagen! God natt

Det kanske är såhär det ska va, och det kommer vara okej.

Kolla på Johan Glans, han är min stjärna! Helt underbar, jag ska lägga in fler och fårn Stockholm live. Njeewt

Jag må då säga, den här förkylningen har tagit bort mer än halva mitt luktsinne. JAG DÖR...

En sak kan alla ha klart för sig. Jag är INGEN, utan mitt luktsinne. Eller jag kan knappt leva. Jag lever för lukter! Bland annat. Jag luktar mig till precis allt! Jag är lite som mamma.

Jag kan inte ens njuta av maten som vanligt, jag blir ledsen...

Men vet ni igår då! Det är uppdelat cykel- och gångbana under tunneln från skolan. En liten tjej kommer och går ganska nonchalant mot mig, fast hon går inte på gångbanan utan på cykelbanan? Ja visst, det gör jag också ibland för den andra sidan är så hal! Men då en plingandes gammal farbror kommer på hojjen bakom henne med hjälm och hela kittet, så rör hon inte på sig en endaste lilla cm, förrutom att hon fortsätter gå framåt. Hallå där?

Den gamla mannen tar sig ur situationen endå, men jag säger då det. Skulle jag varit bakom och hon inte flyttade på sig trots plingelingandet, särskilt nu när jag har mens... PANG!!!!!!!!!!!!! Skyll dig själv flicksnärta.

Gud vad dum jag är, jag skulle aldrig göra det... Tänk om hon var döv, vilket dåligt samvete jag skulle få för mina aggressioner :/ Trots allt bar hon i och för sig ingen hörapparat. Men den kanske var genomskinlig

Nu ska jag fokusera på ekonomi, dricka mer te med honung och klappa mig på magen, jag är rätt så mätt.

Klassikern och tabben

"Hej det är Emma är Emma hemma?"... Donk, inte igen

SOV GOTT